En mer flexibel barnomsorg skulle öka möjligheterna och flexibiliteten för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det skulle inte minst vara betydelsefullt i de familjer som inte har andra möjligheter att få avlastning inom familjen med barnen. I Sverige erbjuds barnomsorg först från ett års ålder, vilket är ovanligt sent i en internationell jämförelse.
I en majoritet av alla europeiska länder finns det någon form av barnomsorg för barn under ett år. Förutom Sverige är det bara Lettland, Slovenien och Norge som saknar barnomsorg för barn under ett år. Danmark är det land som garanterar en plats i barnomsorgen från tidigast ålder, med en lagstadgad rätt till barnomsorgsplats från och med att barnet är 26 veckor gammalt. Sedan 20 år tillbaka finns det krav på danska kommuner att tillhandahålla barnomsorg för barn från ett halvår till skolstart. Danmark är också det land där flest barn under 3 år deltar i motsvarigheten till förskola.
En förutsättning för en dylik reform är att barnens bästa tillvaratas. I en brittisk studie från 2011 analyseras effekterna av tidig barnomsorg på barnens kognitiva, språkliga och beteendemässiga utveckling. En longitudinell studie genomfördes baserat på ett urval av 1 200 nyfödda barn, som sedan följdes till och med 18 månaders ålder. Studien visar att moderns socioekonomiska resurser och omsorg har stor effekt på barnens utveckling, men också att fler timmar i daghem har ett samband med högre kognitiv utveckling hos barnen. En särskild studie gjordes av de barn som gick på daghem, och av den framgår även att daghemmens kvalitet har betydelse för barnens utveckling (Sylva, Stein, Leach, Barnes, & Malmberg, 2011). En svensk studie från 1992 visar att barn som började tidigt (före 1 års ålder) i daghem eller familjedaghem presterade bättre i skolan då de var 8 respektive 13 år (SOU, 2010:67). I en rapport som har tagits fram på uppdrag av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté och Skolverket har sammanlagt 58 svenska, skandinaviska och internationella studier om förskolan analyserats. Enligt rapporten visar ett stort antal av de refererade studierna att förskolan har en positiv betydelse för barns lärande och utveckling på både kort och lång sikt. I rapporten konstateras att internationell forskning visar att en förskoleverksamhet av hög kvalitet är särskilt betydelsefull för barn från missgynnade förhållanden, för utsatta barn och för barn från minoritetsgrupper (Vetenskapsrådet, 2015).
Sverige bör följa andra europeiska länders exempel samt vetenskaplig evidens, och erbjuda barnomsorg före 1 års ålder. Anpassat till det system som barnomsorgen bygger på i Sverige bör sådan barnomsorg erbjudas av kommunerna. Kommunerna är också de som har bäst inblick i och förståelse för i vilken form sådan barnomsorg bör ske. Skollagen bör därför ändras så att kommuner ska tillgängliggöra barnomsorg från 6 månaders ålder, istället för som idag från ett år. Förskoleavgift tillämpas.
Kommunerna bör kompenseras av staten för hela nettokostnaden för barnomsorg innan 1 års ålder.