Avskaffa bostadsbidraget och inför ett extra barnbidrag för ensamstående föräldrar

Facebook
Twitter
LinkedIn

Det ska alltid löna sig att arbeta. Bostadsbidraget riskerar att göra att det inte lönar sig att arbeta mer, eftersom bidraget då riskerar att minska eller försvinna. Att människor med låga inkomster har höga marginaleffekter är skadligt för drivkrafterna att arbeta.

Riksrevisionen bekräftar detta i sin granskning Bostadsbidraget – ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv: ”Ensamstående hushåll med barn möter marginaleffekter på 20 procent från bostadsbidraget för årsinkomster som överstiger 127 000 kronor. Dessa marginaleffekter kvarstår tills bostadsbidraget är reducerat till noll, vilket sker vid olika inkomst, beroende på hur högt bidrag hushållet är berättigat till.”(Riksrevisionen, 2017, s. 8).

För unga hushåll utan barn är marginaleffekten hela 33 procent från bostadsbidraget, redan vid låga inkomster. Riksrevisionen granskade vad som händer med dessa hushåll när de förlorar bostadsbidraget vid 29-årsgränsen: ”Den sammantagna tolkningen är att hushåll utan barn i genomsnitt kompenserar bortfallet av bostadsbidrag främst med förvärvsinkomst och att bostadsbidraget därmed har en viss negativ effekt på arbetsutbudet för unga hushåll utan barn.” (Riksrevisionen, 2017, s. 9).

Sammantaget har bostadsbidraget en negativ effekt på marginaleffekterna att arbeta, och bör därmed avskaffas. Ensamstående föräldrar, många av dem mammor, bör få en likvärdig ekonomisk standard, men utan att det missgynnar övergången till arbete. Det måste alltid löna sig att ta ett arbete, eller att gå upp i arbetstid. Därför föreslås att istället införa ett särskilt barnbidrag för ensamstående föräldrar. En möjlig utformning av en sådan reform presenteras i rapporten ESO 2010:8, Enkelt och effektivt – en ESO-rapport om grundtryggheten i välfärdssystemen (Palmer & Pettersson, 2010) där bostadsbidraget föreslås ersättas med ett ensamförälderstöd.