Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är den vanligaste hormonella rubbningen som drabbar kvinnor i fertil ålder. I Sverige räknas 15-20 procent av alla kvinnor i fertil ålder vara drabbade. Tillståndet PCOS innebär en ökad aktivitet av hormonet testosteron samt en minskad insulinkänslighet, och är delvis ärftligt. Det ger symptom såsom gles eller utebliven menstruation, infertilitet, ökad kroppsbehåring, övervikt och akne.
Kvinnor med PCOS har ofta svårt att bli gravida utan medicinsk hjälp, till följd av oregelbunden eller ibland helt utebliven ägglossning och menstruation. Därtill har syndromet en stark påverkan även i drabbade kvinnors vardag. Ökad hårväxt i ansikte och kropp, håravfall och akne leder till att drabbade kvinnor ofta beskriver skam och lidande kopplat till sin PCOS.
Det finns idag ingen medicin eller något ingrepp som botar PCOS, utan istället behandlas symptomen. Den vanligaste behandlingen mot utebliven menstruation, akne och ökad hårväxt är hormonell behandling genom olika sorters p-piller. Utöver det kan patienter få remiss till specialist för ställningstagande till antiandrogen medicinering samt till hudklinik för ansiktsepilering och behandling av akne. Infertilitet behandlas genom ovulationsstimulering eller IVF.
Den breda sjukdomsbilden och olika behandlingsmönstren gör att kvinnor med PCOS ofta behandlas inom många delar av sjukvården, såsom gynekologi, primärvård, endokrinologi, psykiatri, barnmorskemottagningar med flera. Det är därför viktigt att det finns en sam-syn på syndromet och att vårdens alla instanser har god kunskap om PCOS.
Många upplever att det är svårt att få en PCOS-diagnos och att vården inte informerar tillräckligt om syndromet. Därtill under behandlas patienter med PCOS. Många får ingen behandling alls eller ens information om vilka behandlingar som finns. Primärt betraktas syndromet som ett fertilitetsproblem, och övriga symptom ses av vården inte som tillräckligt besvärliga för att behandla. Det gör att många patienter ombes att kontakta vården för behandling först då de vill bli gravida. Vissa patienter med PCOS tror därför inte att det finns någon behandling att få.
I Sverige finns det idag inga nationella riktlinjer för hur PCOS ska diagnosticeras och behandlas. Det trots att en stor del av kvinnor i fertil ålder är drabbade och att syndromet kan starkt påverka livskvaliteten. Nationella riktlinjer för PCOS ökar transparensen och förutsägbarhet inom vården och kan säkerställa att kvinnor får rätt till likvärdig vård.
Moderatkvinnornas förslag:
-
Inför ett nationellt kunskapslyft för att säkra kunskapen om PCOS i vården så att fler kan få diagnos tidigare.
-
Uppdra Socialstyrelsen att se över PCOS-vården och att vid behov ta fram nationella riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av PCOS.