Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan. Den ger svår menssmärta och kan även orsaka svårigheter att bli gravid. De drabbade lider ofta av svår smärta under stora delar av livet. Ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder beräknas ha endometrios. Sedan 2018 finns det nationella riktlinjer för vård av endometrios och Socialstyrelsen har sedan dess utvärderat vården.
Trots att tidig behandling vid endometrios är viktigt för att förbättra den drabbades livskvalitet är snittåldern för diagnos 37 år. Många av de som söker vård för de symptom som endometrios ger möts av att vården normaliserar smärtan, och behandlar den som andra åkommor med liknande symptom, som IBS eller UVI. Det är en av faktorerna som drar ut på sjukdomsförloppet och bidrar till en senare diagnostisering. Kunskap och korrekt diagnostisering är alltså viktigt för att lindra symptom.
Vid misstänkt diagnos behandlas sjukdomen i första hand med smärtstillande läkemedel och basal hormonell behandling. Behandlingen sätts in för kraftig menssmärta, och är enligt de nationella riktlinjerna tillräcklig för de flesta personerna. I de fall när behandlingen är tillräcklig menar Socialstyrelsen att det inte är nödvändigt att gå vidare och verifiera diagnosen endometrios, av anledningen att det oftast kräver ett kirurgiskt ingrepp i form av en titthålsoperation. Rutinerna är idag otillräckliga och Socialstyrelsen bör granska de existerande rutinerna över när diagnos och behandling ska ges. Det är viktigt för att minska lidande, förbättra livskvaliteten och förebygga komplikationer som infertilitet och kronisk smärta. Tidig diagnos möjliggör behandling och minskar sjukfrånvaro samt den psykiska påfrestningen, och även ohälsan, som ofta drabbar den som är sjuk.
De flesta som drabbas av endometrios märker av symptom redan tidigt i tonåren. Tidig behandling har konstaterats som ytterst viktigt för att bromsa sjukdomens fortskridning och för att på sikt lindra symptomen. Tidig behandling är särskilt viktigt för att bevara fertiliteten och motverka risk för att smärtan ska bli kronisk. I Socialstyrelsens utvärdering av de nationella riktlinjerna vid endometriosvård från år 2019 rekommenderas vården att i högre utsträckning utveckla skriftliga rutiner för samverkan mellan elevhälsa och ungdomsmottagningar för att i ett tidigt skede fånga upp och vägleda unga personer med symptom på endometrios till rätt vård.
Elevhälsan, ungdomsmottagningen och vårdcentraler representerar instanser som av Socialstyrelsen pekar ut som särskilt viktiga för tidig upptäckt av personer med symtom som är förenliga med endometrios. Samtidigt fann utvärderingen att kunskap om sjukdomen behöver öka bland personal inom alla tre instanser. Vid en skriftlig undersökning svarar endast en av tio skolsköterskor att de under de senaste tre åren har genomgått fortbildning kring endometrios och i samma undersökning svarar 7 av 10 att de hade behövt ytterligare fortbildning kring endometrios.
För att primärvården i högre utsträckning ska kunna upptäcka och behandla endometrios i tidig ålder är det alltså viktigt att kunskapen bland vårdpersonal ökar. Därför bör personal inom primärvård och elevhälsan genomgå regelbunden och obligatorisk fortbildning i menstruella och gynekologiska besvär. Fortbildningen ska vara en del av ordinarie kompetensutveckling och omfatta evidensbaserad kunskap om sjukdomar som endometrios, inklusive riktlinjer för diagnos, behandling och hänvisning till specialistvård vid behov.
Med samma motivering som i förslagen ovan är det av stor vikt att samtliga allmänläkare besitter god kunskap om endometrios och menstruell hälsa. Med bättre kunskap kan fler kvinnor få tidig diagnos och rätt behandling.
Moderatkvinnornas förslag:
-
Uppdra åt Socialstyrelsen att se över rutinerna för när diagnos och behandling ska ges vid endometrios.
-
Inför ett nationellt kunskapslyft för vårdpersonal inom elevhälsan och vårdcentraler, finansierat genom statsbidrag. Detta kunskapslyft ska innebära obligatorisk fortbildning om menstruella och gynekologiska besvär.
-
Inför ett kunskapslyft för att säkra allmänläkares kunskap om endometrios och menstruell hälsa.