Kvinnor upplever sig generellt mindre trygga i det offentliga rummet än vad män gör. Problemet grundar sig bland annat i ojämna maktrelationer där risken att utsättas för mäns våld är en faktor som påverkar kvinnors handlingsfrihet. Det behövs krafttag på flera olika nivåer för att öka den upplevda och faktiska tryggheten för kvinnor.
Arbetet för verklig jämställdhet i det offentliga rummet måste bedrivas såväl genom lagändringar som genom utbildningsinsatser. Att som kvinna känna sig rädd när man rör sig på gator och torg, reser i kollektivtrafiken eller befinner sig i det egna hemmet är oacceptabelt i ett svenskt modernt samhälle.
Enligt Polismyndighetens rapport om könsfördelning i kriminella nätverk är endast fem procent av de aktiva medlemmarna kvinnor. Men när det gäller personer kopplade till dessa nätverk ökar andelen kvinnor till nitton procent.[1] Enligt Regeringskansliet har kvinnor en roll i dessa nätverk som gör att polisen riskerar att inte identifiera dem.[2] Problemet är förbisett och underlag tyder på att flickor och kvinnor kan vara mer involverade i gängkriminalitet än vad som tidigare har uppmärksammats. Det finns ett flertal olika exempel på vilket sätt flickor och kvinnor är involverade i den gängkriminella miljön. Några av de identifierade situationerna inkluderar:
-
utsatthet för koppleri inom och mellan kriminella nätverk,
-
utförande av våldsdåd på uppdrag av gängmedlemmar,
-
undanhållande och/eller leverans av vapen, narkotika, pengar eller andra föremål, fysiskt och digitalt,
-
infiltrering av organisationer, inklusive myndigheter, på uppdrag av gängkriminella nätverk genom exempelvis lojalitetsband, utpressning eller kärleksrelationer,
-
repressiv kontroll gentemot släktmedlemmar och/eller rekrytering av nya medlemmar till gängkriminella nätverk eller andra systemhotande nätverk, såsom salafistiska nätverk med inslag av våldsbejakande extremism.
Det finns belägg för att flickor och kvinnor inte enbart samexisterar jämte den gängkriminella miljön, utan att dessa grupper även både kan utsättas för särskilt hänsynslösa former av utnyttjande, såväl som bidra till att upprätthålla kriminella nätverk genom aktiva val och handlingar. Den organiserade brottsligheten kräver breda och kraftfulla åtgärder. Det är därför viktigt att myndigheter inte fastnar i tidigare fastställda könsnormer och pojkar, mäns, flickors och kvinnors delaktighet i kriminella nätverk.
Moderatkvinnornas förslag:
-
Uppdra Polismyndigheten att tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten genomföra en nationell kartläggning av flickors och kvinnors utsatthet och delaktighet i den gängkriminella miljön.
Referenser:
[1] Åklagarmyndigheten. (2024). Kvinnor och gängkriminalitet. Hämtad 2025-03-01 från: https:// www.aklagare.se/nyheter-press/aktuellt-pa-aklagarmyndigheten/kvinnors-roll-i-kriminellanatverk/
[2] Regeringskansliet. (2023). Kvinnors och flickors roll i den organiserade brottsligheten ska undersökas. Hämtad 2025-03-10 från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/ kvinnors-och-flickors-roll-i-den-organiserade-brottsligheten-ska-undersokas/