Allt fler kvinnor i Sverige känner nedstämdhet kopplat till klimakteriet och över hälften uppger att symtom relaterat till klimakteriet har stor påverkan på vardagen. Andelen kvinnor som upplever en direkt negativ känsla kopplat till klimakteriet ökar, där fyra av tio kvinnor uppger att så är fallet. Detta är besvär som riskerar drabba halva befolkningen, och det är uppenbart att tillräckligt inte görs.
Klimakteriet är en hormonell omställning som bland annat ger vallningar och svettningar. Symtom kan även vara hjärndimma, sömnstörningar, hjärtklappning, nedsatt stresstålighet, nedstämdhet och smärta i leder och muskler. Många kvinnor upplever att de presterar sämre på jobbet, har svårare att hantera stress och känner sig allmänt förändrade, utan att förstå varför. En stor del av problemet är att vården saknar tillräcklig kunskap, vilket ofta leder till feldiagnostiseringar. Vid utredning av klimakteriebesvär utgår sjukvården som huvudregel från kvinnans egen berättelse och om hennes menstruation har förändrats eller upphört. Enligt råd från svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) behöver en gynekologisk undersökning endast göras om kvinnan har andra gynekologiska besvär. Det innebär att kvinnans egen kunskap om symptomen för klimakteriebesvär idag spelar stor roll.
Kvinnor som i själva verket befinner sig i klimakteriet får ofta diagnoser som utmattning, ångest eller depression, och behandlas med antidepressiva läkemedel i stället för hormonell behandling. Detta resulterar i onödiga sjukskrivningar och en försämrad livskvalitet. Antalet pågående stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 25 procent mellan våren 2019 och våren 2024. Det innebär en ny högstanivå för pågående sjukskrivningar kopplade till stress. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män, och kvinnor i klimakterieåldern är överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken. Detta innebär stora kostnader, både för samhället och för individen.
Ett annat problem är att fortsatt få kvinnor vänder sig till vården för att prata om klimakteriet. Endast drygt en av fyra kvinnor har pratat med gynekolog och knappt en av fem med vårdcentral eller husläkare. Det kan jämföras med att fyra av tio norska kvinnor har pratat om klimakteriet med sin vårdcentral eller husläkare. Få kvinnor uppger att de får sin kunskap via vården, och uppger att den vanligaste källan är vänner och familj. Det är tydligt att kunskapsnivån bland kvinnor som befinner sig i klimakteriet är låg, och att få kvinnor vänder sig till vården vid besvär som orsakas av klimakteriet. Alldeles för många kvinnor går runt och mår dåligt utan att veta varför, och utan att få rätt vård i tid. I detta behöver vi säkerställa att rätt kunskap finns bland läkare och sjuksköterskor. För att stärka kompetensen i vården från början, tyder mycket på att kunskapen om klimakteriet, symtomlindring och bemötande av patienter behöver bli mer heltäckande i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för vård vid klimakteriebesvär, som väntas färdigställas under hösten 2025. Det är bra, men mer behöver göras. Det är uppenbart att det behövs en nationell satsning på klimakterievården och ett kunskapslyft om klimakteriet. Genom att öka kunskapen och ge kvinnor rätt vård i tid kan vi minska onödiga sjukskrivningar, förbättra livskvaliteten för kvinnor och ta till vara på den kompetens som i dag riskerar att gå förlorad. Klimakteriet är en naturlig del av livet, och bör därför ses som en naturlig del av vården.
Moderatkvinnornas förslag:
- Uppdra åt samtliga regioner att påbörja ett klimakterielyft för att förbättra klimakterierådgivningen på primärvårdsnivå.
- Uppdra åt samtliga regioner att erbjuda fortbildning inom klimakterievård för anställda inom vårdens första instanser.
- Inför ett statsbidrag till regionerna för implementeringen av klimakterielyftet i primärvården.
- Uppdra åt Socialstyrelsen att påbörja en nationell informationssatsning om klimakteriet riktad till kvinnor som fyller 40 år.
- Utvärdera användandet av det nationella kunskapsstödet om klimakteriet, för att säkerställa att det får önskad effekt.
- Genomför en översyn över om kunskapen om klimakteriet, inklusive behandling och patientbemötande, är tillräckligt heltäckande i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.