I Sverige kan inte en kvinna själv välja att förlösas med kejsarsnitt. Om en kvinna vill förlösas med kejsarsnitt, och saknar en tydlig medicinsk anledning, ska hon först få stödsamtal för att behandla sin förlossningsrädsla. En födande kvinna bör få vara aktiv i samtalet om sin förlossning så långt det är möjligt. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har gravida möjlighet att välja planerat kejsarsnitt i stället för vaginal förlossning om vårdgivaren bedömer att planerat kejsarsnitt är ett likvärdigt, eller till och med ett bättre alternativ till vaginal förlossning. Detta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Medelåldern för förstföderskor fortsätter att dessutom att stiga, samtidigt som risken för att drabbas av förlossningsskador ökar med stigande ålder. Uppskattningar visar att det handlar om omkring 10 procent av de födande kvinnorna som önskar förlösas med kejsarsnitt, men hur många av dessa som får kejsarsnitt i slutändan saknas det statistik på.
Medicinska risker och ökad möjlighet till självbestämmande
Enligt en utvärdering från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är risken för komplikationer något högre vid kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning. Kejsarsnitt kan öka risken för infektioner, blodproppar och komplikationer som kan påverka reproduktionsorganen. Samtidigt minskar kejsarsnitt risken för andra skador, såsom analsfinkterskador och framfall. Även om risken för komplikationer är något högre för kejsarsnitt, är den ofta begränsad för planerade snitt i jämförelse med akuta snitt.
Planerade kejsarsnitt genomförs med noggrann bedömning av vårdgivaren och med rätt förberedelser minimeras riskerna. Det är viktigt att notera att de risker som traditionellt associeras med kejsarsnitt inte alltid är lika stora som man tidigare har trott. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering visar nyare forskning att risken för allvarliga komplikationer som blodproppar och infektioner, faktiskt är relativt liten för kvinnor som genomgår planerade kejsarsnitt. Vi ser att om modern ges rätt och gedigen information om vilka risker som finns med de olika förlossningssätten, har hon förutsättningar att få en betydligt ökad förståelse och kunskap i samtal och planering om sin förlossning.
En förlossning är en djupt personlig upplevelse, och valet av förlossningssätt är en fråga om självbestämmande och frihet. Det finns de som absolut inte vill genomgå en vaginal förlossning, utan istället önskar kejsarsnitt. I vissa regioner hittar man vägar att bevilja kejsarsnitt på moderns önskan, trots att medicinska skäl inte föreligger. Detta förhållningssätt skapar en onödig process som belastar sjukvården och den regionala variationen är stor vilket skapar en ojämlik förlossnings-vård i Sverige. Vi ser att frihet, jämlikhet och självbestämmande ska stå i fokus i den svenska förlossningssjukvården.
Förlossningsrädsla och stora regionala skillnader
Förlossningsrädsla, som kan bero på tidigare traumatiska förlossningar, oro för smärta eller känslan av att inte ha kontroll över sin förlossning, är en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor önskar kejsarsnitt. Rädslan blir alltså så stark och fortlöper genom hela graviditeten, för att slutligen påverka önskan om förlossningssätt. Ungefär 20 procent av blivande mammor känner rädsla inför förlossningen. För vissa är rädslan så stark att den påverkar hela tillvaron och det kan vara svårt att glädjas över graviditeten. I takt med att medelåldern för först-föderskor stiger, ökar även risken för förlossningsskador. Rädslan för förlossningsskador kan också bidra till att kvinnor önskar kejsarsnitts om förlossningsmetod.
Enligt Socialstyrelsens kunskapsstöd inför beslut om planerat kejsarsnitt vid oklara indikationer, är det tydligt att andelen kejsarsnitt skiljer sig stort mellan Sveriges olika regioner. Den totala andelen kejsarsnitt har ökat över tid i Sverige från 17,3 procent 2014 till 19,5 procent 2023, men de lokala variationerna är stora. Andelen kejsarsnitt ligger på 10 procent på Linköpings Universitetssjukhus och 13 procent på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är bland de sjukhus som har lägst andel kejsarsnitt. Detta att jämföra med 25,5 procent på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och 27 procent på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som låg i topp under 2023.
Det framgår enligt en artikel från Dagens Medicin att skillnaderna mellan regionerna är så stora att de inte enbart kan förklaras med medicinska orsaker. Förutom faktorer som ålder och tidigare förlossningar spelar även kultur, attityder och politiska beslut inom regionerna en betydande roll i fördelningen av kejsarsnitt. För kvinnor som upplever förlossningsrädsla beskrivs kejsarsnitt som en ”nödutgång” från en situation de inte känner sig trygga i. I Region Västerbotten har manen annan strategi än i många andra regioner när det gäller kvinnors önskan om kejsarsnitt utan medicinska skäl. Om en kvinna uttrycker önskan om kejsarsnitt, kopplas barnmorska och/eller läkare in för att diskutera för- och nackdelar med både vaginal förlossning och kejsarsnitt. Stödsamtal rekommenderas också, men om kvinnan fortsatt står fast vid sitt beslut beviljas hon planerat kejsarsnitt. Detta innebär att kvinnor inte behöver kämpa för sina önskemål, vilket är något kvinnor upplever i regioner där planerat kejsarsnitt utan medicinska skäl inte beviljas.
Barnets och mammans behov
I den allmänna debatten om kejsarsnitt på kvinnans önskan hänvisas det ofta till ett av mycket få kunskapsunderlag som finns i frågan, SBUs rapport “Kejsarsnitt på kvinnans önskemål – fördelar och nackdelar för kvinna och barn”. I denna konstaterar man att: “för kvinnan finns det risker för komplikationer efter både vaginal förlossning och efter kejsarsnitt, både på kort och lång sikt. Om man även räknar in komplikationer som kan inträffa vid kvinnans efterkommande förlossningar, så är komplikationerna efter kejsarsnitt något fler och potentiellt allvarligare än efter vaginal förlossning. Det ska dock poängteras att allvarliga komplikationer är sällsynta.” I samma rapport konstaterar man även att för barnen finns det lätt till måttligt ökad risk för komplikationer vid planerat kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning, på kort och lång sikt.
Utöver dessa direkta risker vid förlossningstillfället kan även stress under graviditeten leda till medicinska komplikationer för barnet. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är mer än tioprocent av gravida kvinnor så pass oroliga inför sin förlossning att de klassas som kliniskt förlossningsrädda. Vid stress ökar stresshormonet kortisol, vilket inte hindras av moderkakan utan förs över till barnet.
Kejsarsnitt kan för kvinnor med förlossningsrädsla uppfattas som ett mer kontrollerat sätt att föda, och kan vara ett alternativ för att undvika en traumatisk förlossning. Den ökade stressen som drabbar förlossningsrädda kvinnor kan öka risken för att utveckla PTSD eller förlossningsdepression efter en förlossning. För mödrar som drabbas av dessa komplikationer innebär det inte bara ett stort personligt lidande, utan de riskerar också att utveckla en svagare anknytning till sina barn under spädbarnstiden jämfört med mödrar som genomgår en förlossning utan trauma.
Kejsarsnitt är självklart inte svaret för alla som lider av förlossningsrädsla. Vid varje fall är det ytterst viktigt att det stöd och den vård som varje förlossningsrädd kvinna själv önskar och behöver inför ett val om kejsarsnitt finns tillgängligt. För den grupp som efter denna vård fortfarande lider av stor förlossningsrädsla och önskar ett kejsarsnitt, kan detta dock vara det som skapar de bästa förutsättningarna för både barn och mamma.
Kostnader
Ett vanligt argument mot att erbjuda alla kvinnor som vill kejsarsnitt är kostnaden. Kostnaden för ett planerat kejsarsnitt är högre än vid vaginal förlossning, även vid inkludering av den direkt relaterade vården, men tillförlitliga beräkningar av den totala skillnaden i kostnad saknas. Samtidigt slutade 11 procent av förlossningarna 2024 i akuta kejsarsnitt, vilka är betydligt dyrare än både planerade kejsarsnitt och vaginala förlossningar.
Förlossningsrädda kvinnor erbjuds en KBT-liknande behandling för att övervinna sin förlossningsrädsla. Tillförlitlig statistik om kejsarsnitt på kvinnans önskan i Sverige saknas och det går inte att se hur många av dessa som får kejsarsnitt beviljat. Uppskattningar föreslår att det inte handlar om så många fall.
Moderatkvinnornas förslag:
- Uppdra Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer för kejsarsnitt efter kvinnans önskan, utan medicinska skäl.
- Riktlinjerna ska betona att kvinnor ges ett större inflytande över sina egna förlossningar, i syfte att minska förlossningsrädsla och förbättra förlossningsupplevelsen.
- Riktlinjerna ska innehålla föreskrifter om att kvinnor ska ges tillgång till information om de olika förlossningssätten som grundar sig i evidens och forskning i ett möte med vården. För- och nackdelar med kejsarsnitt och vaginal förlossning ska förmedlas i syfte att stärka kvinnors förutsättningar för inflytande i sin egen förlossning.
- Satsa på riktad forskning om och statistik kring kejsarsnitt utan medicinska skäl.