Ett målsägandebiträde ska alltid utses i sexualbrottsmål, om det inte är uppenbart onödigt. Målsägandebiträdet ska ta tillvara brottsoffrets intressen och kan till exempel föra skadeståndstalan i brottmålet om inte åklagaren gör det. Den ska också vara ett stöd och hjälp till målsägande. Sedan lagändringen 2018 har målsägandebiträdet kvar sin uppgift enbart fram tills dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom går ut. Skulle målet överklagas till hovrätten följer målsägandebiträdet inte automatiskt med utan ett nytt måste utses av hovrätten. Då ska hovrätten fatta beslut om målsägandebiträde baserat på om målsägande ska höras i hovrätten, vad som ska prövas i fråga om skadestånd och om det finns något annat särskilt skäl.
Målsägande kan potentiellt alltså bli av med sitt målsägandebiträde innan fallet är slutgiltigt prövat. Även om målsägande sällan hörs i hovrätten så att detta ändå lan bli aktuellt, och då borde målsägande ha rätt till samma målsägandebiträde om den så önskar. Om den önskar byta målsägandebiträde, till exempel ifall målsägande yrkar på ett högre skadestånd och inte uppfattar att målsägandebiträdet kommer verka för det, bör målsägande således kunna ges möjlighet att önska nytt målsägandebiträde, alternativt tilldelas en ny av hovrätten om denne inte finner en sådan på egen hand. Åklagaren ska ha en objektiv roll i rättegången, därför är denna inte lämplig att agera stöd till målsägande oavsett om denna deltar under förhandlingen eller ej. Målsägande borde även i hovrätten ha någon att kunna vända sig till med frågor inför, under och efter förhandling, vilket är målsägandebiträdets uppgift, inte åklagarens primärt.
Moderatkvinnornas förslag:
-
Inför rätt till målsägandebiträde även i hovrätten och i högsta domstol, i mål avseende våld i nära relation, sexualbrott och hedersrelaterad brottslighet.
-
Inför rätt för målsägandebiträde att byta målsägandebiträde i och med överklagan och prövning i hovrätt och högsta domstolen.