Kvinnor som avbryter etableringsprogrammet på grund av föräldraledighet skrivs ut ur systemet och riskerar att tappas bort. 2018 granskade Riksrevisionen etableringsprogrammet för nyanlända, vilket syftar till att göra deltagarna självförsörjande. Granskningen visade att bara 40% av deltagarna var kvar på Arbetsförmedlingen fyra år senare, och av dessa hade bara en tredjedel fått arbete. Kvinnor och personer med kortare utbildning var överrepresenterade bland dem som lämnat arbetskraften, där 20% gjorde det för föräldraledighet.
Enligt Arbetsförmedlingens siffror från 2019 var 12% av de kvinnor som skrivits ut från programmet utskrivna på grund av arbete, jämfört med 41% av männen. 87% av kvinnorna som skrivs ut går istället vidare av andra orsaker, som föräldraledighet eller sjukfrånvaro, medan motsvarande siffra för män är 58%.
Som svar på att många kvinnor avbryter sin medverkan i etableringsprogrammet aviserade regeringen i budgetpropositionen 2025[1] att det framöver ska gå att pausa etableringsprogrammet vid föräldraledighet för att deltagarna därefter ska kunna återgå till programmet. Detta får ses som ett steg i rätt riktning, samtidigt visar forskningen att tidiga insatser är viktiga och att skjuta upp insatser är, oavsett orsaken för detta, negativt för den framtida etableringen på arbetsmarknaden. Kvinnor som avbryter etableringsprogrammet på grund av föräldraledighet skrivs ut ur systemet och riskerar att tappas bort. Därför bör deltagande i etableringsprogrammet istället kombineras med föräldraledighet, för de som saknar egen försörjning och föder barn under sina två första år i Sverige.
Ungefär var femte kvinna avstår helt från att delta i etableringsinsatser, vilket är mer än dubbelt så högt som för männen. De kvinnor som deltar i etableringsinsatserna är de kvinnor med relativt bra förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden. Generellt sätt är de yngre, har längre utbildning och är i lägre utsträckning föräldralediga. Deltagandet i etableringsprogrammet bör även kunna anpassas till tider då kvinnans partner inte arbetar eller deltar i liknande insatser, om detta gör att kvinnans totala deltagande i programmet ökar eller om det på annat sätt förbättrar chanserna för kvinnan att få den mest effektiva insatsen. Som exempel skulle deltagande i yrkesutbildning kunna ske kvällar och helger från då barnet är ca 6 månader.
Moderatkvinnornas förslag:
-
Kombinera föräldraledighet med anpassat deltagande i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, för den som föder barn under sina två första år i Sverige och som saknar egen försörjning.
-
Anpassa etableringsprogrammets insatser efter den förälder som är föräldraledig med ett barn som är yngre än 12 månader.
Referens:
[1] SOU 2012:69. Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden.